Micke
Denna vecka tänker jag skriva om något som jag själv inte är något större fan av, nämligen en stängd liga utan upp- eller nedflyttning. Däremot är det ju alltid trevligt med lite variation, vilket det definitivt blir när man spelar utanför Europa. Det handlar närmare bestämt om A-League i Australien och Nya Zeeland som funnits sedan 2004. Den innehåller tolv lag där alla möter alla tre gånger vanligtvis, dock blir det bara 26 matcher den första säsongen med anledning av corona. Ettan och tvåan går vidare till semifinal i slutspelet medan lag 3-6 får göra upp om de andra semiplatserna i kvartsfinal. Enkelmöte hela vägen är det som gäller. Jag tänkte tipsa om några roliga lag att spela med nedan, och undviker då klubbarna från Sydney och Melbourne som har klart bäst faciliteter. Om man inte kan åka ur så vill man ju åtminstone ha lite utmaning, tänker jag. Och inte minst så finns det många fina klubbemblem i landet, bara en sådan sak.
Adelaide United
Vann både grundserien och slutspelet 2016 och kom även tvåa i asiatiska CL 2008. Styrelsen vill att du utvecklar egna spelare och det vore lämpligt eftersom det finns några spelare över 30. Dessvärre är lagets bäste spelare – vänsterbacken Goodwin – endast på lån vilket förstås är problematiskt. Klubbmärket går i rött, gult och blått som är regionens färger och supporterföreningen heter Red Army. Klubben har också haft en del spanjorer i truppen på sistone, vilket kanske vore ett spår att fortsätta på.
Brisbane Roar
För er som kan er tennis så vet ni att Brisbane arrangerar en ATP 250-turnering som Robin Söderling vann 2011. Tråkigt nog så har tävlingen mist sin ATP-status, men men. Orange är klubbens färg vilket är en personlig favorit. Styrelsen ser gärna att du spelar offensiv fotboll inriktad på bollinnehav samt utvecklar egna spelare. Dessutom är de villiga att lyssna på erbjudanden, vilket kan innebära en försäljning inom snar framtid. Det är också ligans äldsta klubb, grundad redan 1957 (förvisso under annat namn). Robbie Fowler tränade klubben tidigare dessutom. I den något ålderstigna truppen finns lite spelare från de brittiska öarna samt två japaner.
Perth Glory
Det enda laget från västra Australien, vilket gör att de alltid får långa bortaresor. Perth är dessutom ett av få lag som är kvar från den före detta ligan i Australien. Lila är också en fin färg för hemmatröjorna. Även här vill styrelsen att du utvecklar egna spelare, men även att du ska göra ”högoktaniga värvningar” vilket kan bli svårt då ekonomin endast är ”ok”. De vann grundserien 2019 men torskade då finalen. Truppen behöver dock genomgå en generationsväxling då hela tio spelare fyllt 30 år medan resten (åtta) är mellan 21-25. Den offensiva duon Castro och Fornaroli ser ut att bli nyckelspelare, liksom mittbacken Langkamp.
Wellington Phoenix
Nya Zeelands enda representanter i ligan och det uppskattas ju förstås av mig. En rolig detalj är att de kvalar in till Oceaniens kontinentala turneringar och inte de asiatiska likt övriga klubbar i ligan. Att de är tippade jättesist tillför också något (tänk Vaduz i Schweiz). De blev dock trea senast, så det kanske finns hopp trots allt. Styrelsen vill att du värvar inhemska spelare vilket också är ett plus i kanten. Truppen ser dessutom ganska ung ut så det finns helt klart utvecklingspotential här.
