Fabbes blogg: Konsten att bara skita i allt och alla

Superliga. Vad fan är det ens för något?

Jag måste erkänna en sak. Jag förstår inte. Alltså verkligen inte alls. Vad jag inte förstår? Det är egentligen ganska mycket. Men en sak är varför rika personer alltid vill ha mer. Varför det finns människor som aldrig tänker på hur saker påverkar omgivningen utan enbart fokuserar till sig själva. Och hur man kan sjösätta idéer, som för det första inte är genomtänkta och för det andra inte är förankrade med de som idén inriktar sig till.

Jag vet inte hur många som kommer ihåg hockeylaget Crowns presskonferens för några år sedan? Några random personer kallade till presskonferens i ett klassrum ute på Bosöns Folkhögskola. Där berättade de om idéerna kring ett svenskt lag i KHL. Laget skulle heta Crowns, och det var egentligen det enda som visade sig vara bestämt. Det fanns ingen budget, ingen tidsplan, ingen hemmaarena eller ens stad för laget att spela i. Tre gubbar, och en av deras söner som fick den stora uppgiften att sköta PowerPoint-presentationen, hade jobbat i flera år att fila och få fram den perfekta idén. Men när de väl stod där och kände sig nöjda och glada visade det sig att de inte kommit längre än vad en tioåring gjort när den skapar ett eget drömlag på sitt tv-spel.

Är hela "Super League-karusellen" en större version av allas våra favoriter i Crowns Hockey? Ungefär samma grad av förberedelser innan presentation. pic.twitter.com/EUSEX1Xeyz

— Fabian Andersson (@AnderssonFabian) April 20, 2021

Lite den här känslan fick jag när det på måndagens presenterades att tolv storklubbar gått samman för att bryta sig ur Champions League och starta en superliga. Precis som alla kunna räkna ut blev fans, övriga klubbar och Uefa skogstokiga. De skulle inte stötta det här projektet, de skulle arbeta aktivt emot och det diskuterades direkt kring att spelare från de här lagen inte skulle få delta i sommarens EM-slutspel som ett direkt straff.

Samtidigt stod initiativtagarna till idén och frågade sig vad som egentligen hände. En av superligans starka män, Real Madrids Florentino Pérez, uttalades sig i en intervju att han inte alls förstod vad det handlade om, och varför alla var så arga. De gjorde ju bara det som alla fotbollskonsumenter i världen vill? Självklart handlar det här inte om pengar heller, det var herr Pérez tydlig med att berätta. Istället lyfta han fram detta som något nödvändigt för att rädda fotbollen. Vad han menade med att rädda fotbollen fick vi dock inget riktigt svar på.

Faktum är att de här klubbarna, som snart hoppas få tillökning av ytterligare tre klubbar, hoppas dra igång med ligan så snabbt som möjligt. 15 klubbar som deltar varje säsong ska kompletteras med fem till som varje år kommer få kvala in. Här har vi också en relevant fråga där Superligan har överskattat sig själva. Vilka klubbar kommer varje år vilja kvala in till en stängd liga, om det samtidigt gör att man blir utesluten ur Champions League?

Fotboll handlar i grunden om att tävla. Det handlar om att vilket lag som helst kan bli hur bra som helst. Eller kanske inte kan, men de ska ha möjligheten. Det ska finns en chans för West Ham att få mäta sig med de stora drakarna i Champions League. Det ska kosta Liverpool att göra en dålig säsong och på det sättet missa den stora turneringen nästa år. Om man istället är garanterad sin plats, kan strunta i resultat i sin egna liga, och vara bekväma med sin position i världsfotbollen. Då kan vi lika gärna lägga ner skiten. Då har fotbollen blivit vad jag gjorde på mitt CM03/04 när jag satte ihop en drömliga. Om det var kul då? Jag stängde av efter två matcher när jag förstod hur långtråkigt det skulle bli. Det var inte kul då – och det kommer inte vara kul nu heller. Det insåg även Chelsea och Manchester City igår när de lyssnade på fansen och hoppade av. Snart hängde resten av lagen på, men frågan jag ställde mig tidigare kvarstår: Vad trodde ni skulle hända?

Några avslutande ord: Tacka vetja Championship och den svenska fotbollen!