Som fd spelare i IFK Göteborg smärtar det oerhört att se laget ha så svårt att vinna.
Jag känner oerhört med alla spelare och ledare som jobbar dagligen uppe på Kamratgården med att få den här tråkiga trenden att vända.
Jag har själv varit kritisk till hur lite matcher Blåvitt har vunnit och fick en del mothugg på det jag sa. Många hävdade att det minsann inte vanns så mycket matcher när jag spelade heller.
Vad det nu har med saken att göra?
För om man själv måste ha varit framgångsrik spelare för att få kritisera, så försvinner ju hela supporterskaran nästan. Så var går då gränsen för vad man får och inte får kritisera?
Jag är uppriktigt nyfiken och kommer använda dagens AW till att försöka interagera med er fotbollsfans från olika lag.
Vad får man, får man inte säga?
När går man får långt och ör det verkligen okay att vräka ur sig vad som helst i affekt?
Som gammal spelare vet jag var jag står, men jag vill verkligen ha en uppriktig och kanske även lärorik debatt med er!
Svara gärna, jag kommer läsa alla svar och sedan imorgon, sätta mig och svara.
Kanske lär vi oss något allihop.
Ha en fin helg nu och håll inte igen.
Tobbe
Man får säga vad man tycker. Sen får man kanske undvika att skada föreningen vilket jag absolut inte menar att du gjort.
Vad gäller blåvitt så är inte det är bra nog men vad ska kritiken riktas?
KA/PF inte tillräckligt bra anfallare
Poya för det blir inga segrar eller spelarna som inte gör det tillräckligt bra?
För mig känns det lite som att desperation inte är tillräcklig i båda boxarna, att målen bakåt faller ofta på att ytterbackarna är så offensiva så dom är ur position och ingen täcker upp. Målskyttet när Robin gick sönder tycker jag är uppenbart att det skulle bli problem.
Att man är förbannad och besviken efter matcherna är väl ganska självklart. Men sociala medier efter en match är ju tragiskt att läsa, så många som tror att dom kan fotboll så mycket mer än dom som styr i klubbarna.
När man går för långt är när man hotar spelare eller någon annan i klubben.
Så länge spelar ger allt. Både på träning och match så är det svårt att kritisera dem. Utan direkt insyn så tror jag detta sker till 95% i alla klubbar.
Chef tränaren har sitt ansvar absolut, men samtidigt kan de inte trolla hur som helst.
Den sportsliga ledningen och styrelsen är där jag tycker kritiken oftast bör vara som störst.
Ta AIK som exempel. Nu fick Norling gå. Enligt mig personligen är det fel. Jättefel.
Den sportsliga ledningen är ansvarig för truppen och där ligger ett stort ansvar.
Sen är det “enklast” att sparka en tränare och gå vidare tror jag.
Som supporter saknar man ju en del insyn och således är det svårt att gnälla för mycket. Sen tycker jag man absolut får ha en åsikt och ifrågasätta och tycka till om taktiken osv.
Dock är hot, personliga påhopp och att hota familjen aldrig ok. Aldrig.
Någonstans är det bara ett jobb. Möjligen ett ovanligt sådant, men ändå ett jobb. Och på sitt jobb får man ibland kritik.
Fotbollsspelare är också bara människor.
Säg att du gjorde en dålig match med IFK. Supportrar till IFK vet inte om det är kämpigt hemma och det tar lite fokus. Kanske ett barn som är sjuk, ingen dagisplats eller en fru som inte mår bra. Det vet vi som supportrar inte om. Och det är klart det tar fokus. Hur professionell man än är så tar det fokus.
Någonstans får man ha det i bakhuvudet när man har åsikter och lyfter dem offentligt. Tycker jag.
Men jag är en analyserande supporter också. Som varit tränare i handboll. Så jag vet hur svårt det kan vara ibland. Även om det inte är på samma nivå.